38.

Jag är tillbaka nu. Vi har haft det så fint tillsammans. Han har tyckt om mig och han har inte slutat. Och han har sträckt sig efter min hand och han har fingrat i mitt hår och han har kysst mig tusen gånger. Och han har varit full större delen av tiden. Men det har också varit det enda. Han enda svaghet, brist, fel, fallenhet, kalla det vad ni vill. Jag är alldeles upp över öronen nu för att bry mig. Jag måste få bortse ifrån det en liten liten stund och bara få njuta oss två tillsammans. Jag dyker i med huvudet före och även om jag hittar mig själv på botten om några år, så har det varit värt det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0