hanmedstorth

Jag har inte alls ätit mycket de senaste dagarna. Det oroar min kille och det oroar mig med. Det är bara med mig du inte äter, eller hur? Frågar han. Och jag nickar. Bara med dig. Men om jag blundar? Om jag tittar bort? Om jag går en promenad? frågar han. Kan du äta då? Jag skakar på huvudet.
Jag vet inte varför det blir så. Jag blir så full av andra känslor när jag är tillsammans med min kille. Hungern får inte plats. Jag försöker verkligen. Men det är inget roligt att äta när min kille sitter mitt emot. Då är det mycket roligare att ligga i hans knä och titta upp i hans ögon när han äter.