147.

Jag är vansinnigt kär i min kille. Det slår mig verkligen nu när det är Han som är borta, och Jag som är kvar i vardagen. Jag saknar honom. Jag saknar att komma hem och kasta mig över honom. Ligga och vila ovanpå honom med hela min tyngd. Försöka göra sugmärken på hans hals och möta hans varnande ögon. Jag saknar hans händer som kryper upp innanför min klänning och kupar sig över mina bröst när vi skedar framför tvn. Jag saknar att se honom sitta vid skrivbordet framför datorn och blinka emot mig för att visa att jag inte är bortglömd. Jag saknar att sitta bredvid honom i ett folkvimmel när han är lite rund om fötterna och viskar i mitt öra: Du vet att jag tycker om dig va?
Jag saknar honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0