314.

Jag älskar honom ju. Kan inte sluta älska honom. Går inte. Hopplöst. Jag längtar efter honom jämt. Jag behöver honom. Och just honom. Ingen annan räcker till. Det vet jag med all säkerhet. Han är inte bara en flykt ifrån ensamheten. Han är (trots allt) en solresa in i framtiden. Grodprinsen, som jag kallar honom. Halvt groda. Halvt prins. Det är min kille det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0