456.

Hjälp. Ibland blir man så rädd. Man orkar inte alltid vara stark. Svenssonhjulet skrämmer mig ibland. Jag vill liksom slå mig fri. Klippa håret. Färga håret. Trasa sönder mina kläder som om det skulle hjälpa. Jag vill skrika nej och ge mig ut på en lång resa. Sitta i ett tågfönster och finna mig själv ....


... För vem är jag i allt det här?
 
I denna stora men ack så lilla värld?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0