hanmedstorth

Min kille är hemma nu. Vi har mest legat i sängen och tittat på varandra. Han säger att han aldrig skulle ha återvänt till den här stan om det inte var för mig. Han är trött på skolan och på kylan. Och jag förstår honom. Men jag vet inte vad jag säga. Jag har själv svårt för att stanna kvar i den här stan just nu. Jag längtar efter sand mellan tårna, trottoarcaféer och paraplydrinkar. Flykt, äventyr och nonchalans. Tanken på att bara sticka och skita i allt kliar i mig hela dagarna numera.