459.
Mina föräldrar var hos oss igår. Jag var liten, men försökte verkligen bli stor! Jaa, vara min egen och inte pappas lilla flicka längre. Ändå gömde jag undan alla bevis på vår kärlek i lägenheten. Ja, alla hjärtansdagpresenter och albumet med fotografierna ifrån vår tid tillsammans. Jag vet inte varför. Dessutom viskade jag till kille: Du får inte pussa mig. Och du får inte sträcka dig efter min hand, okej?
Jag vågade bara smeka hans lår försiktigt under bordet, och inte en enda gång vågade jag möta Killes blick. Jag var fullständigt livrädd för att de skulle upptäcka hur mycket jag älskade honom. Vilket de definitivt skulle göra om dom såg hur jag tittade på honom. För jag smälter. Jag dör. Jag älskar honom.
Varför är det så viktigt att dom inte får veta?
Jag vågade bara smeka hans lår försiktigt under bordet, och inte en enda gång vågade jag möta Killes blick. Jag var fullständigt livrädd för att de skulle upptäcka hur mycket jag älskade honom. Vilket de definitivt skulle göra om dom såg hur jag tittade på honom. För jag smälter. Jag dör. Jag älskar honom.
Varför är det så viktigt att dom inte får veta?
Kommentarer
Trackback
