348.

Jag tillbringar kvällen hos mina föräldrar. De vet nu. Mamma, pappa. Jag har en annan.
Det kändes lite så. Mamma och pappa, det är bara ni två kvar nu. Igen. Precis som det en gång var för flera år sedan. Ja, tjugosex för att vara exakt när storebror föddes. Jag flyttar ut ur familjen och in i en liten etta där jag skapar något nytt tillsammans med någon annan. Mamma, pappa. Han älskar mig! Han har valt mig! Han vill mig för resten av livet, säger han. Precis som ni en gång ville varandra och nu bara har blivit kvar hos varann, sida vid sida. Minns ni fortfarande hur ni älskade en gång?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0