142.

Min kille har fyllt år. Han känner sig gammal nu och talar om rynkor, hemorrojder och bakfyllor som han inte klarar av längre. Men han pussar mig och säger att han inte kunde önska sig en bättre födelsedag. Att den kunde ha slutat en kvart efter att jag hade kommit och att den fortfarande hade varit den bästa nånsin. Knäppis, säger jag. Käris ... säger han och drar mig ännu hårdare intill sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0