hanmedstorth

Min kille ringer ifrån nattbussen. Jag hör sorlet av en dialekt som han har lämnat bakom sig i bakgrunden. Hans tunga krullar sig i mun. Han är full, men avslutar kvällen tidigt. När jag slänger en blick mot mobilens lilla digitala klocka är hon bara elva. Och det glädjer mig.
Han säger att han saknar mig. Att han önskar att jag var där. Säger att alla hälsar, och att de hoppas på att få se mig en dag eller två runt jul istället. Jag säger: kanske, förhoppningsvis, antagligen.
Sen säger jag att han låter som om han tittar på en söt hund när han pratar med mig för att snabbt byta ämne. Och då låter han ännu mer som om han tittar på en söt hund och säger att det bara är för att han pratar med mig. Min tjej! Och att han saknar mig. Mycket.