hanmedstorth

Jag älskar när min kille småsnackar med människorna som kommer hit för att fixa våra kranar, lampan över diskbänken och ringklockan på dörren. Han gör det så bra. Han låter så mjuk och så fin. Han gör det så lätt och så behagligt för de som kommer hit. Ja, de vill nästan inte gå härifrån. Ja, det är nästan som om de önskar att han ville be dem stanna kvar en stund. Ja på en kaffe eller nåt, ja vad som helst egentligen. Och jag blir så stolt över honom då. Ja, jag vill så gärna äga honom då. Ja, dra honom intill mig, säga: MIN! min, min, min, min! ingen annans okej!