331.

Kille och jag har blivit skräpiga. Tjocka inuti. Vi äter godis och popcorn och dricker cola. Och myser och gottar oss varje dag. Vi som inte skulle bli ett sånt par. Vi som lovade varandra.

Vi skiter i allt nu. Vi är trötta. Vi har varandra. Vi lever i vår bubbla tillsammans.

Igår var vi på bio. Vi satt längst bak i salongen i en biosoffa och jag hängde som en klase runt killes hals. Bet i hans öra. Bet i hans hals. Drog i de små hårstråna på hans mage. Jag var så rastlös. Tvingade honom ut i biomörkret: Köööp nåååt, sneeeelllah, bönade jag. Och kille försvann och kom tillbaka och sa att han älskade mig. Och jag undrade vad han hade slagits av därute.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0