342.
Kille och jag gillar att duscha ihop. Det finns ingenting som distraherar oss i badrummet. Ingen TV, ingen dator, inget diskberg som skriker hjälp. Bara vi två, tätt intill varann. Ögon som söker ögon och hittar varandra igen.
- Heej, viskar jag tyst. Hans händer tvålar in mina bröst. Mina händer följer med vattnet som rinner nerför hans rygg.
Badrumsmattan ligger utanför dörren. Vi vet att vi står i duschen för länge, vi vet att vi båda har en förmåga att ställa oss på brunnslocket så att vattnet inte kan rinna ner igen. Badrummet svämmar över.
- Jag älskar dig så oroligt mycket, säger han och ser naken ut. Ja, naken på ett annat sätt än det direkt uppenbara förstås.
- Jag älskar dig jag med, säger jag och kysser honom många gånger för att han inte ska behöva säga något mer. Jag förstår precis, och jag vet att det bara är kropparna som kan förklara hur mycket.
- Heej, viskar jag tyst. Hans händer tvålar in mina bröst. Mina händer följer med vattnet som rinner nerför hans rygg.
Badrumsmattan ligger utanför dörren. Vi vet att vi står i duschen för länge, vi vet att vi båda har en förmåga att ställa oss på brunnslocket så att vattnet inte kan rinna ner igen. Badrummet svämmar över.
- Jag älskar dig så oroligt mycket, säger han och ser naken ut. Ja, naken på ett annat sätt än det direkt uppenbara förstås.
- Jag älskar dig jag med, säger jag och kysser honom många gånger för att han inte ska behöva säga något mer. Jag förstår precis, och jag vet att det bara är kropparna som kan förklara hur mycket.
Kommentarer
Trackback
