485.

Jag tycker om att tänka tillbaka på den då jag inte hade någon aning om vem Kille var. Då allt han sa var spännande och nytt. Och ytterligare en ledtråd att dra i för att så småningom upptäcka hans hjärta. Det fanns så mycket där att hämta och förundras över. En hel orkester av känslor som han spelade på. Charmen i hans ögon. Lurifaxen bakom hans öra. Rastlösheten i hans fingrar. Den lilla pojken som busade runt i hans kropp.

Jag lyssnade intensivt på allt han sa och vi bubblade som champagneflaskor båda två i flera månader. För att inte tala om hur mycket vi längtade och åtrådde varandra. Kille var en aldrig sinande källa av kåthet. Han ville ha mig om och om igen. Och min kropp ville ingenting annat än att kapitulera under hans tyngd. Mina naglar graverade in minnen i hans rygg samtidigt som jag stönade in bekräftelse i hans öron. Jag kunde inte få nog av honom. Jag låste mina ben bakom hans rygg. Mina händer höll hårt om hans huvud. Jag älskar bara dig ... okej?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0