346.



© All rights reserved by Kelli Connell.

345.

Nu har jag och kille fått gemensam post för första gången. Det gjorde oss generade. Jag satte mig i killes knä och vi öppnade brevet tillsammans. Vi är bjudna på bröllop i sommar.

344.

Kan inte någon, vem som helst skriva

JAG FÖRSTÅR.

Ariel, jag förstår.

Jag förstår.
Jag förstår.

343.



Ur The Reader (2008).

342.

Kille och jag gillar att duscha ihop. Det finns ingenting som distraherar oss i badrummet. Ingen TV, ingen dator, inget diskberg som skriker hjälp. Bara vi två, tätt intill varann. Ögon som söker ögon och hittar varandra igen.
- Heej, viskar jag tyst. Hans händer tvålar in mina bröst. Mina händer följer med vattnet som rinner nerför hans rygg.

 Badrumsmattan ligger utanför dörren. Vi vet att vi står i duschen för länge, vi vet att vi båda har en förmåga att ställa oss på  brunnslocket så att vattnet inte kan rinna ner igen. Badrummet svämmar över.
- Jag älskar dig så oroligt mycket, säger han och ser naken ut. Ja, naken på ett annat sätt än det direkt uppenbara förstås.
- Jag älskar dig jag med, säger jag och kysser honom många gånger för att han inte ska behöva säga något mer. Jag förstår precis, och jag vet att det bara är kropparna som kan förklara hur mycket.

341.

Jag försöker verkligen inte ge kille subtila pikar, ändå hör jag mig själv säga innan jag går: Baby, disken bubblar över ...
Kille är tyst en stund och sedan säger han snopet: Vadå? Diskmedlet?
Och jag muttrar fram ett nej innan jag besviket stänger igen dörren bakom mig.

Men jag tar mig i kragen sen och ringer. Orkar verkligen inte sen den det första jag gör när jag kommer hem.
Jag: Har du diskat?
Han: Njaa ... har varit så trött ...
Jag: Okej, men gör du det ändå sen? visst?
Han: Mm ...

Och när jag kommer hem ligger den där på högkant och torkar.

340.


© All rights reserved by Jamie Isala.

339.

Enligt namngeneratorn ska våra barn heta om flicka: Åsa. Om pojke: Ärlig.

I love it. Åsa och Ärlig. Hur fint som helst ju.

338.

MORGON-SMS:

Jag 09.21
Du måste säga hejdå till mig innan du går ju!!!

Kille 09.40
Jag gjorde det, och kysste dig på pannan och du sov så gott. Du är fin när du sover. Puss puss.

Jag 09.41
Åh, okej ....

337.

Jag: Det känns som om jag har varit så mycket på sistone.
Han: Det gör ingenting!
Jag: Men jag tycker inte om det.
Han: Det gör ingenting Ariel.
Jag: Men lyssna. Jag känner mig äcklig ... eller jag menar ... det känns som om jag hoppar över dig så fort du kommer innanför dörren.

(tystnad)

Han: Mm jag vet ... och jag kan känna .... elller ... jo lite grann kan jag känna att jag aldrig får kyssa dig längre för du hinner alltid kyssa mig först ... Men det gör ingenting Ariel, absolut ingenting. Det kommer att bli bättre när du får ett heltidsjobb tror jag och inte går hemma och väntar på mig hela dagarna.


Fast det gör någonting. Det känns som om jag tvingar mig på honom hela tiden. Som om han egentligen inte vill. Som om han bara ställer upp för min skull.

336.


© All rights reserved by Mikael Jansson.

335.

Jag: Jag älskar dig mer än du kan begripa ...

334.

Jag tycker samlivet är svårt. Jag hittar inte riktigt min plats. Finner inte riktigt mitt lugn. Jag kan inte riktigt vara stilla vid hans sida. Kan inte läsa en bok. Jag lovar att jag försöker. Jag försöker verkligen bara sitta och läsa. Men trots det kan jag inte förmå mig själv att läsa mer en sida eller två, för sen börjar jag längta efter att få finnas till i hans närvaro igen. Det är som om jag blir helt osynlig i hans sällskap om han inte tittar på mig jämt. Om han inte ser mig hela tiden. Om han inte pratar med mig, tar på mig, älskar mig så det känns.

Jag tror att det tär på oss båda. När kille kommer hem så kastar jag mig över honom. SE MIG, HÖR MIG, BEKRÄFTA MIG, skriker jag. Och kille orkar inte riktigt efter långa arbetsdagar. Och jag förstår det. JAG FÖRSTÅR, VERKLIGEN! Men ändå vill jag krypa upp på hans bröst och hänga med armarna runt hans hals. Vill jag titta djupt in i hans ögon. Stryka mina händer upp och ner för hans kropp. Vill jag prata och berätta, och tjata om att vi ska resa någon annanstans, långt bort ... (där vi bara kan finnas till för varandra?).

333.

Jag jobbade på alla hjärtans dag. Klockan ringde kvart i sju, när kille fortfarande var full och bara kunde förmå sig själv att öppna ena ögat. Men vi önskade trots allt varandra en glad alla hjärtans dag med hesa trötta morgonröster. Kille somnade snabbt om och innan jag försvann lämnade jag en liten kärlekskub vid sidan om hans huvudkudde där jag på på olika sätt uttryckte hur mycket han betydde för mig.

Jag längtade efter honom hela dagen sen. När jag kom hem igen hade jag med mig röda hjärtformade biskvier i väskan, men som jag helt och hållet glömde bort när kille dök upp i dörren. Han såg annorlunda ut. Han hade inte kvar sitt halvlånga hår, istället hade han en kort pojkaktig frisyr. Grattis på alla hjärtans dag! Sa han och slog ut med armarna. Jag skrattade och kastade mig om hans hals. Han var fantastiskt snygg och jag blev nästan lite blyg, och som nykär igen. Jag har tjatat länge om att hans hår börjar bli lite för långt, halvt på skoj, halvt på allvar. Och nu har han alltså gått och klippt av sig det helt och hållet. Hurrey!

332.


© All rights reserved by Edouard Plongeon.

331.

Kille och jag har blivit skräpiga. Tjocka inuti. Vi äter godis och popcorn och dricker cola. Och myser och gottar oss varje dag. Vi som inte skulle bli ett sånt par. Vi som lovade varandra.

Vi skiter i allt nu. Vi är trötta. Vi har varandra. Vi lever i vår bubbla tillsammans.

Igår var vi på bio. Vi satt längst bak i salongen i en biosoffa och jag hängde som en klase runt killes hals. Bet i hans öra. Bet i hans hals. Drog i de små hårstråna på hans mage. Jag var så rastlös. Tvingade honom ut i biomörkret: Köööp nåååt, sneeeelllah, bönade jag. Och kille försvann och kom tillbaka och sa att han älskade mig. Och jag undrade vad han hade slagits av därute.

330.

Jag: Åh, hur ska det gå med oss …
Han: Med oss?
Han låter chockad, förstår inte alls min oro, uppfattar inte alls min längtan efter någonting annat. Någon annanstans. Långt bort. Med oss kommer det att gå bra, säger han bara och återvänder till popcirkus, där Jenny Wilson står på scen och sjunger. Själv känner jag hur lägenhetens väggar krymper. Håller du i mig? Frågar jag. Håller i dig? Säger han snopet. Det är väl klart ...

329.

Tiden med kärleksvadd i öronen är över.
Ångesten kommer krälandes.
KAN.INTE.STANNA.I.DET.HÄR.LANDET.

your love alone is not enough ...

328.


© All rights reserved by Benjamin Nitot.

327.

Alla hjärtans dag, är det något jag borde jaga upp mig själv över?

326.

Sju regler för en bra relation:

1. Det gäller att noga hålla reda på viktiga tilldragelser i partnerns liv - och var väl förtrogen med hans eller hennes drömmar, oro och livsmål.

2. Även i lyckliga parrelationer uppstår konflikter och kriser - och då gäller det att visa den andra fortsatt ömhet, respekt och aktning.

3. Många tror att dyra presenter eller en kärlekshelg på hotell är bästa sättet att få förhållandet att överleva. Men snarare är det vardagens små kärleksbevis som betyder något.

4. Förhållanden där man delar på bestämmandet har störst chans att överleva.

5. De flesta problem går enkelt att lösa om man är öppen för sin partner, och själv vågar erkänna sina fel och brister. Det är också viktigt att kunna kompromissa och ha överseende med partnerns svagheter.

6. Det är viktigt att bryta dödlägen som kan uppstå i förhållandet. Man måste ibland acceptera att man har olika åsikter och uppfattningar. Ta en paus om diskussionen gått snett. Ofta blir det lättare att komma överens när man lugnat ned sig.

7. Man bör öppet och regelbundet berätta om sina innersta drömmar, förhoppningar och övertygelser.


Ur DN 090206.



325.

Men vad är det jag begär ifrån honom som han inte ger mig
eftersom jag aldrig blir nöjd?

324.


© All rights reserved by Chris Craymer.

323.

Kärlekstörst.

Jag får inte nog.
Hans tunga. Hans mun.
Skulle kunna ligga i timmar
under hans tyngd.

Det går inte att förstå.
Passionen.
Det har har gått ett halvår nu, tar den aldrig slut?

322.

Frustrationen över att älska honom så mycket
och ändå inte ha någon möjlighet att på riktigt visa honom
hur mycket.

321.

Lördag.

Kille dricker bärs.
Kille dricker vin.
Kille dricker ur slattar ifrån våra vänner glas.

Påvägen hem låtsas kille att han inte alls är full. Försöker kille titta mig stadigt i ögonen. Men ansiktet hänger inte med. Ansiktet är slappt. Bedövat. Det ser lustigt ut. Jag säger ingenting.

När vi kommer hem viskar kille i mitt hår:
Jag blev nog lite för full ikväll ... igen.
Jag säger fortfarande ingenting. Jag är så trött.
Trött, trött, trött! Utmattad.
Ariel, säger han. Jag behöver nog din hjälp.
Jag behöver nog att du säger åt mig. Och jag vet att du inte tycker om det. Men om du bara kunde viska i mitt öra när ingen annan hör: Det räcker nog nu. Så tror jag att det skulle hjälpa mig väldigt mycket.

320.


© All rights reserved by Jonathan Ledger.

319.

Kille och jag har varit förkylda, snoriga.
Kille vägrar hångla med tunga. Jag blir frustrerad.
Försöker sticka in den ändå.
Han skrattar och säger att vi kommer smitta ner varandra
tusen gånger om och aldrig bli friska.
Jaja, säger jag som har det ganska bra trots allt
för nu kysser han min hals istället, och mina kinder och mina
bröst. Ja, han kysser mig faktiskt som aldrig förr,
bara inte på min mun.

318.

Jag älskar när han säger: Godnatt love of my life!

Jag blir alldeles varm inuti och sen sover jag så gott med.

317.

Fortfarande händer det om nätterna ibland, när han kommer ifrån krogen, att han lägger huvudet på mitt bröst och drar efter andan.  Säger: Ariel. Jag förtjänar inte dig. Jag förtjänar verkligen inte dig. Du kan få så mycket bättre. Du kan få vem som helst. Jag skakar envist på huvudet och försöker hålla för hans mun. Vi har haft det här samtalet förut och det oroar mig.

Jag: Jag vill bara ha dig baby.
Stryker hans kind, pussar hans panna, låter mina händer krypa in under hans tröja.
Han: Meeeen ....
Jag håller för hans mun nu, knäpper upp hans byxor.
Jag: Bara du. Ingen annan, okej?
Han: Men du är så JÄVLA snygg, alla säger det.
Han tittar fortfarande inte på mig. Han har fortfarande blicken klistrad på någon fläck i taket.
Jag: Alla säger att vi är så fina ihop baby. Att vi passar så bra ihop.
Jag försöker skaka om honom. Försöker få honom att vakna upp ur den destruktiva förhäxningen som har tagit honom i beaktning.
Han: Men du kan få vem du vill. Du kan få någon som kan försörja dig. Jag kommer aldrig ha mycket pengar Ariel. Aldrig. Med mig kommer du alltid behöva leva knapert.
Jag: Det spelar igen roll. Det spelar ingen roll. Det spelar ingen roll. Jag älskar ju dig!
Jag kryper upp i grensle ovanpå honom. Lyser upp och formar ett hjärta med hjälp av mina händer. Älskar ju dig!
Och då ler han äntligen. Den är bruten.

JAG ÄLSKAR JU DIG!

316.


© All rights reserved by Bersa.

RSS 2.0